Themsunhadjustpeekedoverthehorizonwheirredawake.Risingearlywasahabitingrainedinhersincechildhood.Oneshecouldn''''tshake,evenafterfourteenyearslivingamonghumans.
AsMoxihadooldher,somethichedintoherverygenes.Ungeable.
Whatwasthatwain?
Ah,right.Instinct.
Reya''''searliestmemaniedirtditch.
Backthen,shedidn''''tevenhaveaname.ReyawaswhatLutergaveher.
Whenhereyesfirstopeheworldwasablur.Herfrailbodywascoatedinawarm,stickyfluidthatgunfortablytoherskin.Thesurroundingswerequiet,serehswayingshadowsoftrees.Notfaraale,human-shapedsilhouetteymotionlessinthegrass.
Astrangebird''''scrysuddenlypiercedtheair,andherfragilelittlebodytrembled.Drivenbyinstinct,shecrawledtowardthatsilhouette.
Thefewstepstookay.Twigsandgravelscrapedherdelicateskin,leavingtrailsofclearfluidbehind.
Atst,shecurledupbesidethefemalecorpseahenightthere.
Thatwomanhadbeenher"mother".OrsoReyahadalwaysbelieved.Likeeverynewborureinthisworld,thefirstimageimprinteduponherbecameindelible.
內(nèi)容未完,下一頁繼續(xù)閱讀