Themsunhadjustpeekedoverthehorizonwheirredawake.Risingearlywasahabitingrainedinhersincechildhood.Oneshecouldn''''tshake,evenafterfourteenyearslivingamonghumans.

        AsMoxihadooldher,somethichedintoherverygenes.Ungeable.

        Whatwasthatwain?

        Ah,right.Instinct.

        Reya''''searliestmemaniedirtditch.

        Backthen,shedidn''''tevenhaveaname.ReyawaswhatLutergaveher.

        Whenhereyesfirstopeheworldwasablur.Herfrailbodywascoatedinawarm,stickyfluidthatgunfortablytoherskin.Thesurroundingswerequiet,serehswayingshadowsoftrees.Notfaraale,human-shapedsilhouetteymotionlessinthegrass.

        Astrangebird''''scrysuddenlypiercedtheair,andherfragilelittlebodytrembled.Drivenbyinstinct,shecrawledtowardthatsilhouette.

        Thefewstepstookay.Twigsandgravelscrapedherdelicateskin,leavingtrailsofclearfluidbehind.

        Atst,shecurledupbesidethefemalecorpseahenightthere.

        Thatwomanhadbeenher"mother".OrsoReyahadalwaysbelieved.Likeeverynewborureinthisworld,thefirstimageimprinteduponherbecameindelible.

        內(nèi)容未完,下一頁繼續(xù)閱讀